There is not a truth existing which I fear, or would wish unknown to the whole world.

Thomas Jeffersson, amerikansk liberal, intellektuell och president.

What can be asserted without evidence can also be dismissed without evidence.

Christopher Hitchens, amerikansk författare, i nättidningen Slate den 20 Oktober 2003.

Max Weber räknas som en av den klassiska sociologins stora företrädare, tillsammans med Emile Durkheim och Karl Marx. Weber intresserade sig bland annat för stratifiering (hur samhället skiktas), för byråkratier och rationalitet men också för hur ideologi och religion påverkar samhället. En av Webers mest berömda teser gäller den protestantiska arbetsetiken. Med det begreppet försökte Weber förklara varför kapitalismen och den enorma produktivitetsökning som inträffat i Västeuropa hade uppstått just där. Weber menade att orsaken var protestantisk – luthersk eller kalvinistisk – religion som satte värde dels på hårt arbete, men också på ett enkelt leverne som främjade sparande istället för konsumtion.

Efter Weber har det uppstått stor debatt i samhällsvetenskapen om Weber hade rätt eller inte. Historiskt är det så att protestantiska länder industrialiserades först, men orsaken kan ändå vara någon annan.

Nu har en brittisk ekonom, Horst Feldmann, prövat den protestantiska arbetsetiken genom en noggrann studie där han, enligt TT, kontrollerar för andra faktorer som arbetskraftens rörlighet, arbetsmarknadens regelverk, de lagar som företagen måste följa och skattenivån. Urvalet är 80 länder, och enligt DN spelar inga av dessa faktorer någon roll.

Istället är det protestantismen och dess nationella kulturarv som ger högre sysselsättning, med 6 % i genomsnitt. Feldmann:

Religion does not necessarily have a direct impact upon most people’s behaviour today, rather, the impact of religion may be indirect, for example, in helping shape the national culture of a given society. In its early days, Protestantism promoted the virtue of hard and diligent work amongst its adherents, who judged one another by conformity to this standard.

Men samma kulturarv finns inte i länder med andra religiösa traditioner:

Conversely, countries dominated by other religions, such as Catholicism, Islam and Buddhism, are likely to have developed a national culture that does not put a high value on hard and diligent work and often is hostile toward paid employment of women.

Den här studien har ovanligt nog uppmärksammats av flera tidningar via TT, men inga av dem klarar av att länka vare sig till författaren eller studien i sig. Tyvärr har inte tidskriften, American Journal of Economics and Sociology, lagt ut numret med studien på nätet ännu. Eftersom tidningar ofta har svårt att tolka sån här forskning rätt, så återstår det att se om de har gjort det, när studien väl hamnar på nätet.

Dessutom är det typiskt att när forskningsresultat om religioners effekt dyker upp, så söker media ofta ”balansera” det hela med kommentarer från präster och imamer från andra religioner. Men exakt vilken samhällsvetenskaplig kompetens har dessa? Förstår de att tolka, t ex, log-linjär modeller med maximum-likelihood metoder och robusta standardfel? Om de gör det, ok, men tills dess är uttalanden från diverse religiösa företrädare blott lösa tyckanden och har inget i forskningsrapportering att göra.

Om vi börjar med ateismen som religion. Ateism betyder bara att man inte tror på gudar eller övernaturliga högre makter. Att ateism skulle vara en religion är som att icke-frimärkssamlande skulle vara en hobby, att arbetslöshet skulle vara en typ av arbete eller att icke-svensk skulle vara en nationalitet. Att ateism är en religion är ett logiskt felslut – ett kategorifel.

Även om ateism skulle betraktas som en ”tro på något”, så räcker det inte med en tro på något för att det skall kallas religion. Religion förutsätter gudar eller högre makter. Nästan alltid förekommer heliga skrifter, riter och specifika moraliska doktriner. Ateism har inget av detta.

Sammankopplingar mellan ateism, nazism och kommunism är rena smutskastningsförsök. Rosenberg vill definiera även nazism och kommunism som religioner. Men nazism eller kommunism var inte religioner – de var politiska ideologier. Religion och politisk ideologi är inte samma sak, även om dessa kan ligga till grund för varandra. Vidare är det sakligt fel att den tyska nazismen var ateistisk – det är en pro-religiös myt. Nazismen var i själva verket starkt knuten till katolsk kristendom. Hitlers viktigaste ideologiska verk, Mein Kampf, är översållad med kristna bekännelser – i snitt en på var femte sida. Detta kristna idéarv var en viktig komponent i nazismens motvilja både mot judar och ateistiska rörelser som marxismen.

För kommunismens del är det är riktigt att den är ateistisk – men att framhålla den som sådan är ändå irrelevant. Det är inte på grund av att tex bolsjevikerna inte trodde på gud, som de förföljde och fängslade folk, utan av helt andra skäl. Om Rosenberg eller någon tror annorlunda, så får de gärna redovisa en seriös historiker som lyckas koppla kommunistisk förföljelse specifikt till gudlöshet, och trovärdigt redogöra för den kausala kopplingen. Det kommer de inte att lyckas med. Och även om det vore sant – vilken relevans har det idag?

Dagens ledande ateister utgörs av intellektuella och forskare som Richard Dawkins, Sam Harris, Daniel Dennet, Michael Onfray, Richard Carrier, Michael Martin, Ibn Warraq, Peter Singer, Slavoj Zizek, Gao Xingjian, Nadine Gordimer, Christopher Hitchens, Camille Paglia, Taslima Nasrin, AC Grayling, Salman Rushdie och Amartya Sen. Menar Rosenberg på allvar att deras utsökt intelligenta och detaljerade argument mot vidskeplighet och blind tro – men för skepticism, tolerans och kritiskt tänkande – egentligen kommer att leda till nazism?

Nästa fel Rosenberg gör är när han diskuterar tro och vetande och att ateister egentligen bara ”tror”. Det är en ren lek med ord. Det spelar ingen roll om man väljer att kalla kunskap och uppfattningar om världen för ”tro” eller för ”vetande”. Det som är väsenligt är vem som har rätt, eller mest rätt. Vem som begagnar de mest logiska, kongruenta argumenten och vem som har den bästa tillgängliga kunskapen på sin sida. Och att påstå att ledande naturvetenskapliga forskare som Richard Dawkins har lika lite insikt i hur världen har kommit till som en panteistisk bushman i Kalahari är våldsamt löjeväckande.

Att religioner är av ondo är i allra högsta grad något vi kan ha – och har – kunskap om. Inom samhällsvetenskapen finns massor av forskning över religionens effekt på samhället. Forskning som bland annat visar att även efter kontroll för andra faktorer så påverkar religionen islam ett land på så sätt att landet blir mindre demokratiskt och mindre jämlikt [pdf1], [pdf2], [pdf 3]. Att människan aldrig levt utan religion – vilket i sig är ett tveksamt påstående – är irrelevant och visar Rosenbergs totala okunskap om samhällsvetenskaplig metod.

Ett lika dåligt argument mot samtida ateistiska religionskritiker är att deras ateism är ”fundamentalistisk”. Först bör vi fråga oss vad det egentligen betyder att vara fundamentalistisk. Ordet fundamentalist kommer från ‘fundamenta’. Med fundamenta menas de urspungliga källorna eller centrala idéerna inom en viss doktrin, religion eller ideologi. Religiösa fundamentalister vill gå tillbaka till vad de ser som kärnan i deras religions budskap, till de rena doktriner som kännetecknade religionen innan den utsattes för sekulär uppblandning och försvagning. Det som krävs är alltså att det existerar specifika doktriner om något, som det är möjligt att gå tillbaka till.

Ateism kan därför aldrig vara fundamentalistisk. Det finns helt enkelt inga doktriner – fundamenta – att vara fundamentalistisk kring. Ateism är bara icke-tro.

Istället är det tvärt om: den nya vågen av ateistiskt försvar för förnuftet är en reaktion på växande religiös fundamentalism. Wahabbiter/salafister har kraftigt ökat sitt inflytande i den muslimska världen, med terror och förtryck som resultat. I väst har kristna radikaliserats och politiserats, i Indien tilltar doktrinär hinduism. Dessa rörelser är sant fundamentalistiska – de önskar gå tillbaka till sina fundamenta – till vad de ser som den rena sharia eller Bibelns heliga befallningar.

I en mer allmän mening kallar vi personer för fundamentalistiska när de fortsätter att förespråka vissa doktriner trots att det finns bätte argument tillgängliga. Fundamentalister förmår inte ändra uppfattning och är inte öppna för att ta till sig av nya intryck. Men det gäller nästan aldrig ateister, vågar jag påstå. Ledande ateister är så gott som alltid skeptiker – de är alltid öppna för andra argument. Men öppenheten kan och bör bara gälla för argument som är relevanta och hållbara. Problemet är att de troende aldrig någonsin kommer med hållbara argument – för samtliga kända gudar saknas minsta observation, några mirakel syns aldrig till och inga gudsargument förmår att hålla ihop logiskt.

Riktigheten i att kalla någon för fundamentalistisk eller ideologisk ligger inte i hur starkt denne försvarar en ståndpunkt. Fundamentalismen ligger i hur försvarbar ståndpunkten är i ljuset av tillgängliga observationer, argument och bevis. Alla påståenden om världen är helt enkelt inte likvärdiga. Att passionerat försvara att jorden är rund är inte fundamentalistiskt, ideologiskt eller religiöst i någon mening – oavsett hur starkt man försvarar detta. Att jorden är rund råkar nämligen vara korrekt – vi kan bekräfta detta faktum med oändligt många observationer och okrossbara logiska slutsatser.

Poängen med troende personer är just detta: de är fundamentlistiska därför att de fortsätter att tro på föreställningar eller doktriner som inte går att försvara när man resonerar logiskt och tar hänsyn till mänsklighetens bästa kunskap om hur världen är beskaffad.

Men det intressantaste är inte bilderna i sig utan debatten om dem. Naiva och politiskt korrekta kulturpersoner har visat sig försvara censuren och svenska troende muslimer stämmer in. I kommentar efter kommentar kräver de att bilder av Profeten censureras. Åtskilliga svenska muslimer tycks inte dela uppfattningen att yttrandefriheten skall gälla även religion. Och det trots att frågan gäller blott tre stycken teckningar. Teckningar som dessutom aldrig har visats i färdigt skick.

Det slutna forumet Sindbad betecknar sig som ”muslimernas mötesplats i Skandinavien” och tillåter över huvud taget inga icke-muslimer. Där skriver flera signaturer om bilderna [bild]. Först ut är ikkc (stavfelen är från originalen):

Assalamu alaykum wa rahamtullah…
Böder och systrar i föra veckan skrev svenska dagbladet den lokala delen i karlstad att de har hindrat en utställning av en idiot person som har rittat en bild av VÅRA KÄRA PROFET(frid vara över honom) och han kallar sig konstnär som heter Lars vilks och mina fingrar kan inte skriva vad han har ritat [sic!] men eftersom jag skrev till honom och jag gav honom tidsfrist att ta bort den och be om ursäkt

Signaturen Muslimm:

De ville släcka ALLAHs ljus med sina mun men ALLAH fortsätter… …det verkar de är rädda av denna relgion… …alla [muslimer] ska börja i sitt plats att anmäla denna idiot och tacka de som har hindrat denna dåliga utställning wallahul mustaan

Alla klagande muslimer nöjer sig inte med att kräva censur – flera kommer med direkta hot. Från Sindbad, signaturen Abu Mujahid:

De gjorde ett smarta drag där – bäst för de att de tog bort.

Verkar det vagt och oskyldigt? Inte i sin kontext: samme Abu Mujahid underteckar sitt meddelande med ett hatcitat från al-Qaida-terroristen Abu Musab al-Zarqawi. Namet Abu Mujahid är dessutom taget från en känd islamisk terrorist. På Vilks blogg syns flera hot. En engelsktalande muslim, mag elj:

I have never heard about this sick man “Lars Vilks” before reading about his disgusting drawings… …I would [not] blame any person if he or she wasted efforts and risked life to attack you. You are not worth it!

Signaturen besviken muslim, hotar vidare:

[till Vilks] det verkar att du är en idiot… …så om du inte ta bort den frn din hemsida då ska anmäla dig och sprida den över nätet för du ska veta hur alvar det är tror mig det finns folka som offrar sina liv bara för att hämnas för profeten (frid vara över honom)

[Notera den intressant humanistiska prioriteringen: det går bra med dödshot mot människor, men Profeten får inte omnämnas utan "frid vara över..."]

På ett teologiskt plan har de hotande och hatande muslimerna rätt i att vilja censurera. Religiös diskussion är förbjuden enligt Koranen [suror 2:139, 2:213, 3:7, 4:88, 5:101, 6:68, 23:1-3, etc...]. Ironiskt nog är det mer tveksamt om Koranen verkligen förbjuder bilder [sura 42:11, 21:52-54]. Frågan är hur dessa åsiktsgrunder kan förenas med svenska värderingar och svensk grundlag. Sverige har idag mellan 90 och 470 000 muslimer, beroende på definition, och antalet ökar mycket snabbt – enligt Financial Times med 12,4 % per år. Muslimer kommer – om nativitetsskillnader håller i sig och invandringspolitiken fortsätter – om bara några årtionden att uppgå till flera miljoner personer i Sverige. Det reser allvarliga frågor som hela det svenska samhället – särskilt kultureliten – måste sluta vara blinda för:

• Om många muslimer inte vill respektera yttrandefriheten – vilka andra fri- och rättigheter bör inte gälla, enligt dem?
• Hur många av de svenska aktiva muslimerna delar inte våra mest grundläggande värderingar?
• Hur ska vi kunna samarbeta och skapa ett gott samhälle med så många människor, som inte omfattar samma värdegrund? [YouTube]
• Varför ska muslimer som kommer till Sverige inte anpassa sig till humanistiska basvärderingar om yttrandefrihet och människors lika värde, som är grunden för vårt fria samhälle?

-

1. I sura fyra står klart och tydligt att jag som man har rätt att slå min kvinna, om hon inte lyder mig [4:38]. Däremot står det att jag också bör sexvägra henne först. Det är ok för mig, men min äldre bror vill gärna kunna ”tillrättavisa” sin fru med en gång. Är det ok om han hoppar över ett steg och höjer näven direkt när hans kvinna vägrar lyda?

2. Jag läser just nu en kurs i religionshistoria, där alla mina klasskamrater är kafr*. Enligt Koranen får vi muslimer inte diskutera religion med de otrogna [2:133, 6:67]. På kursen har vi seminarier och problemet är att det är lite svårt att delta genom att enbart gestikulera (men jag lyckades vinna ett argument genom att råka nocka en motståndare, mashallah*). Jag vet att Koranen saknar motsägelser [4:84], men säg mig, visa imamer, hur bör jag göra?

3. Tyvärr drabbades vårt hus av inbrott i förra veckan. Koranen är klar över att vi muslimer inte får ha de otrogna till beskyddare [3:27, 4:143]. Därför inser jag att jag inte får gå till polisen. Höga imamer, med er helighet, skulle ni kunna lägga in ett gott ord till Gud så att skurkarna kan få vad de förtjänar (och får jag grejerna tillbaks lovar jag att göra hajj*)?

4. Min dotter, hon är 12 år, har två stora intressen: Britney Spears och att skriva brev. Därför har hon skaffat sig en brevvän i Utah, USA. Men Koranen (o, Guds visdom är stor!), säger att vi som tror inte får ha vänner utanför vår egen krets [3:114]. Vad vore ett lämpligt straff för min dotter för att ha skaffat sig otillåtna vänner?

5. Sura 18:84 förklarar att solen går ner i en ”grumlig källa med människor bredvid”. Min astronomibok hävdar istället att jorden roterar runt solen. Kloka imamer, eftersom Koranen är Guds ofelbara ord [2:171, 32:1], och inte får tolkas [3:72, 48:23] kan inte ni skriva till astronomerna och be dem att ändra sig? Jag är säker på att de lyssnar till er visdom.

6. Jag råkar äga en slavinna som är osedvanligt ful (vann på poker, mashallah*). I Koranen står att jag har rätt att ha sex med henne, om jag aktar min lem [23:5-6]. Men, måste jag verkligen? Höga imamer, räcker det inte med att jag tillfredställer mina två fruar, såsom den stora Boken också påbjuder?

7. Ett hyresavtal jag skrev har skapat en civilrättslig tvist för mig. Enligt sura 4:59 råder det ingen tvekan om att alla tvister skall överlåtas till Gud. Frågan är, hur gör jag rent praktiskt? Kommer ängeln Gabriel att meddela domslutet personligen eller räcker det med att jag går till Er, visa imamer, för uttolkning?

8. Den visa sura 8:68 klargör att en profet får ta fångar först efter att han ”anställt blodbad på jorden”. Jag har alltid ansett mig ha profetisk förmåga, och mina kompisar håller med. Dessvärre tycker jag blodbad är lite läskigt. Därför undrar jag – finns det inga möjligheter att ta fångar ändå?

9. Sura och vers 2:187 skriver rakt upp och ned att de otrogna måste dödas ”varhelst de påträffas.” Det vore förstås fel att råka slå ihjäl en rättrogen [4:29], men jag råkar veta säkert att tre av mina grannar är ateistiska humanister och två är indiska hinduer. Så mina frågor är: måste jag döda mina grannar så snart som möjligt eller kan jag ta det under semestern? Bör jag dräpa ateisterna först, eftersom de inte tror på någon gud, eller ska hinduerna gå före, som ju tror på flera gudar samtidigt [se 9:5]?

-

Kära och oändligt visa imamer, jag vet att ni har funderat djupt på dessa spörsmål, i ert sökande efter nödvändigt idjma*. På så sätt kan vi muslimer fortsätta att leva rätt och i enlighet med sunnah*. Eftersom Koranens ord är orubbliga [35:42] vänder jag mig till Er för råd om hur jag, som rättrogen muslim, bör leva här i västerlandet.

Ma salama*
från En trofast muslim med tillit till den eviga Koranen

Vi skall respektera den troendes önskan att vara anonym, även om det vore bättre om han vågade stå för sina påståenden. För diskussionens skull är det dock väsentligt att veta att han, efter fem minuters Googlande, visat sig vara son till en kyrkoherde i en mindre stad i Skåne. Kommentatorn har alltså med all säkerhet fått en religiös uppfostran, där han, innan han kunde tänka kritiskt, lärdes att tro på att guden som kallas ”Yahweh” existerar, att ”Gud” utgör den enda grunden för moralen osv.

Den religiöse kommentatorn var väldigt skeptisk till ”vetenskapen”, som han betraktar som en enhet. Ett anknytande argument var att religiösa personer inte har lägre utbildning än icke-religiösa. Även tidigare religiösa kommentatorer här på bloggen har påstått att det saknas samband mellan utbildning, IQ och religiös tro. Jag hade tänkt skriva om just det ändå, och gör det därför nu.

Det är viktigt att förstå att det följande inte är menat att provocera någon. Att en viss grupp har lägre utbildning eller begåvning betyder inte att det gäller varje ingående individ i gruppen. Utbildning och intelligens är inte de främsta förklaringarna till varför folk tror/inte tror. Enligt forskarna Pippa Norris (KSG, Harvard) och Ronald Inglehart (Michigan), är den viktigaste förklaringen till religiös tro osäkerhet. I samhällen som är säkra, som skapar ekonomisk trygghet och jämställdhet, som t ex har god offentlig sjukvård och tillgång till bostäder, tenderar folk att inte tro på gud (Norris & Inglehart 2004a,b). Religion är alltså ett slags ”andlig snuttefilt” som folk tar till för skapa trygghet och ordning i en otrygg, kaotisk värld. Det finns också andra väl belagda teorier om varför vissa är eller blir troende. Trots det är utbildning och intelligens en delförklaring till varför religiösa personer, som grupp, tror som de gör.

Varför är frågan väsentlig? Den är väsentlig därför att religiösa debattörer själva, i tid och otid, lyfter fram enstaka exempel på forskare, högutbildade och mycket intelligenta personer – som tror på en gud. På så sätt försöker de ge en felaktig bild av, dels att forskning och tro går ihop, dels att det saknas samband mellan utbildning och tro.

Tvärtemot vad de troende säger, finns det finns mycket starka samband mellan utbildning, IQ och religion. Det visas konsekvent av en lång rad studier.

Ekonomen Burnham Beckwith sammanställde över 30 av dessa studier i tidskiften Free Inquiry 1986. En koreansk ingenjörsprofessor listar flera av studierna. Om vi lägger till några nya studier som tillkommit efter Beckwith, visar det sig att av mer än 46 studier utförda sedan 1927 angående sambandet mellan religiös tro och utbildning/intelligens, har samtliga utom fyra funnit ett negativt samband (jfr Bell 2002).

Viss nyare forskning förtjänar att nämnas lite mer ingående. Många bloggar har t ex rapporterat om psykologen Helmuth Nyborgs färska dansk-amerikanska undersökning som beskrivits i Jyllands-posten. Den visar att ateister i genomsnitt har 5,8 punkter högre IQ än troende. Nyborg:

Min hypotes är, att människor med låg intelligens i högre grad tilltalas av religioner, som ger säkra svar, medan människor med en hög intelligens är mer skeptiska.

Så långt intelligens i sig. Men religiositeten tilltar inte bara med lägre intelligens, gudstro har även ett samband med låg utbildning. Att både utbildning och IQ i sig är starkt korrelerade med (a)teism är inte förvånande eftersom IQ har ett tydligt samband med utbildningsnivå, i genomsnitt har personer med högskoleexamen en IQ på 120. Befolkningsgenomsnittet är 100 (Simonton 2006).

Bland forskarna i National Acadamy of Sciences, som samlar de främsta amerikanska forskarna, saknar 93 % tro på en personlig gud (Edward & Witham 1998). En helt ny studie har på ett liknande sätt undersökt brittiska forskare. Den fann att 86 % var icke-troende. Endast 3.3 % av forskarna höll starkt med om att en personlig gud existerade (Cornwell & Stirrat 2006). Undersökningar av nobelpristagare visar att de är ”anmärkningsvärt icke-religiösa”, endast en enda av 700 tillfrågade trodde på en personlig gud (Beit-Hallahmi & Argyle 1997).

I en studie av 34 i-landsbefolkningar finner Miller et al (2006) att utbildning i sig, liksom kunskap i genetik, är starkt signifikanta faktorer när det gäller att förutse om befolkningen tror på evolution genom naturligt urval. Förnekande av evolutionen kan också förutsägas väl av effekten från fundamentalistiska religiösa föreställningar. Påverkan från fundamentalistisk tro är dubbelt så stark i det religiösa USA som i Europa. I USA förnekar kring 30 % av befolkningen evolutionen, medan bara 40 % accepterar den. USA hamnar därmed näst sist av undersökningens alla länder, endast före Turkiet. I USA har även högerpolitiska preferenser ett samband med förnekande av evolution och dålig kunskap om vetenskap. Bäst kunskaper har islänningar, danskar och svenskar, som till 80-85 % accepterar evolution genom naturligt urval.

Jag har kollat en smula efter liknande svenska studier. Ett problem är att i Sverige verkar det bara vara religiösa som undersöker religiositeten. Bibelsällskapet (2007), en svensk pro-religiös organisation, låter göra återkommande SIFO-undersökningar av Bibelanvändandet i Sverige. Men de frågar på fel sätt för att det skall gå att dra slutsatser om utbildning och tro. Magnus Hagevi (2004), en religiös statsvetare, har skrivit om ”Religiositet i generation X”, men liksom Anders Sjöborgs (2003) licentiatavhandling, sponsrad av Svenska Bibelfonden, har dessa texter stora brister: Hagevi undersöker bara personer i Västra Götaland, en av Sveriges mest religiösa regioner. Sjöborgs avhandling har genomgående flummigt låg kvalitet. Varken Hagevi eller Sjöborg frågar efter tro på gud/gudar utan om ”kontakt med Bibeln” (Sjöborg) eller ”bön till gud”, ”frälsning viktigt”, ”besök på religiösa möten” (Hagevi).

Det finns skäl att kopplingen mellan låg utbildning/IQ och gudstro inte syns lika starkt i Sverige, eftersom Sverige är världens minst troende land, med kanske bara 10 % religiösa och upp till 85 % ateister (Zuckerman 2005). Men tills vi vet bättre, får vi rimligen utgå ifrån att sambandet gäller även här.

Alltså: ju högre en persons intelligens eller utbildningsnivå är, desto lägre sannolikhet att den personen, på något sätt, är religiös.

Och tvärtom.

Referenser

Sambanden ses som kontroversiella och tas säkert känslomässigt av många, det ger anledning att vara lite mer noggrann med referenser i det här inlägget:

Beckwith, Burnham (1986). ”The Effect of Intelligence on Religious Faith”, Free Inquiry,
Spring 1986.
Bell, Paul (2002). ”Would you believe it?”, Mensa Magazine, Feb, 2002, 12-13.
Beit-Hallahmi, Benjamin & Argyle, M. (1997). The Psychology of Religious Behaviour, Belief and Experience. London: Routledge.
Bibelsällskapet (2007). Bibelbarometern 2007. Svenska Bibelsällskapet/SIFO.
Cornwell, Elisabeth och Michael Stirrat (2006). kommande, se Dawkins, R (2006). The God Delusion.
Gallup (2006). ”Who Believes in God and Who Doesn’t?”, Gallup, June 23, 2006.
Hagevi, Magnus (2004). Religiositet i generation X.
Larson, Edward J. & Witham, Larry (1998). ”Leading scientists still reject God”, Nature, Vol. 394, 313.
Miller et al (2006). ”Public acceptance of Evolution”, Science, Vol 313, 765-766.
Norris, Pippa & Inglehart, Ronald (2004a). ”God, guns, and gays: Religion and Politics in the US and Western Europe”, Paper for APSA Conference, Wednesday September 1st 2004, University of Illinois, Chicago.
Norris, Pippa & Inglehart, Ronald (2004b). Sacred and Secular: Religion and Politics Worldwide. New York, NY: Cambridge University Press.
Simonton, D K (2006). ”Presidential IQ, Openness, Intellectual Brilliance, and Leadership: Estimates and Correlations for 42 U.S. Chief Executives”, Political Psychology, Vol. 27, No. 4.
Sjöborg, Anders (2003). Bibeln i Nya Medier. Licentiatavhandling, Teologiska institutionen, Uppsala universitet.
Zuckerman, Phil (2005). ”Atheism: Contemporary Rates and Patterns”, i Martin, M (red) Cambridge Companion to Atheism, Cambridge University Press.

Religion betraktas av de simpla människorna som sann, av de visa människorna som falsk, och av människornas härskare som användbar.

Lucius Annaeus Seneca, romersk filosof och statsman, 4-65 e.v.t.

Nu har en ny studie av forskningspsykologer från University of Michigan och Brigham Young University undersökt sambanden mellan bibliska våldsskildringar och våldsamhet hos läsarna. I studien, som publiceras i marsnumret av Psychological Science, testades 480 fundamentalistiskt religiösa tillsammans med mer normala studenter. Båda studentgrupperna fick läsa ett stycke ur gamla testamentet som berättar om misshandel, våldtäkt och mord. För hälften av studenterna maskerades texten som ”en antik text” – de andra fick läsa hela texten inklusive en avslutande uppmaning att våldet sanktionerades av Gud. Därefter testades studenternas aggressivitet.

Det visar sig att de som läst versionen där Gud uppmanar till våld, var mer aggressiva. Men kanske intressantast, den allra mest våldsbenägna gruppen var de läsare som var starkt religiösa. Skillnaden var dock relativt liten – båda grupperna uppvisade mer aggressivt beteende när våldet sanktionerats av Gud.

Så här säger psykologiprofessorn Robert Ridge:

”We weren’t trying to find fault with religion or the scriptures or anything, but when you think about terrorists and they say, ‘God will sit in judgment,’ and they sometimes refer to a scripture, our question was, ‘Could that really make a person behave more aggressively?’ And the answer is, yes, it could.”

Bibeln är en, med moderna ögon, ofattbart grym och våldsam text. Bibelintresserade personer har noggrant räknat igenom hur många människor guden Jahve faktiskt tar livet av. Det visar sig att Bibeln anger 2,270,365 människor som dödas av Gud.

It is far better to grasp the Universe as it really is than to persist in delusion, however satisfying and reassuring.

Carl Sagan om religion.