Intressant om neuroekonomi i DN
Tänkte bara tipsa om ett intressant forskningsspecial i dagens DN om nya rön i neuroekonomi – studiet av neurologiska grunder till ekonomiskt beteende. DN-artikeln är lite bättre än de flesta om forskning, journalisten klarar för en gångs skull av att skriva ut vilka tidskrifter som forskningen publicerats i. Rätt bra om man vill kunna läsa studierna själv.
Men länka till studierna är tydligen fortfarande svårt, så här är några av dem: Science, Science, PNAS, Science.
Däremot är det inte helt och hållet min bild att nationalekonomi traditionellt har beskrivit människor som enbart egoistiska – även om det ofta tolkas så utåt av många som vill använda ekonomi i politiska syften. Snarare handlar det om att man beskriver människor som dels nyttomaximerande samtidigt som de reagerar på incitament. Det ger resultat som i förenklade modeller framstår som kortsiktigt själviska. Men det är bara en liten del av forskningen, samtidigt finns det en stor ekonomisk litteratur som handlar om möjligheter till att samarbeta för att skapa gemensamma nyttor.
Men visst är det klart att det blir svårare att argumentera för mer reduktionistiska och kortsiktiga nyliberala samhällslösningar när en extra kostnad gentemot dem är att de är rent kognitivt icke-intuitiva och skapar konflikter.
Hur som helst är det mycket välkommet att samhällsvetenskapen börjar närma sig de kognitiva grunderna för mänskligt handlande. Det är dessutom inte bara i ekonomi som samhällsforskare har börjat använda neurologiska mätningar, även i tex religionsstudier, psykologi och statsvetenskap verkar det vara högsta mode idag med liknande studier.
Den uppmärksammande ekonomen Ernst Fehr har en hemsida här. Armin Falk syns här. Två andra kända forskare som på senare tid publicerat mycket om samma sak, är Samuel Bowles och Herbert Gintis.
december 18th, 2007 at 18:08
Du har nog rätt i att nationalekonomerna inte ansett att människan är enbart nyttomaximerande (termen ‘egoistisk’ reserverar jag för ett hårdare beteende, att gynna sig själv på andras bekostnad). Men på marknaden gäller maximeringsantagandet fullt ut.
Fehr har ju inte visat att ett medfött hämndbegär betyder att aktörerna är beredda att betala mera för att säljaren annars blir missnöjd eller omvänt. Och skulle så vara fallet i några fall kan det fortfarande karaktäriseras som ”långsiktig nyttomaximering”.
/DNg
december 18th, 2007 at 18:54
Kul att du har hittat till min blogg, Danne. Jag har läst en smula av vad du har skrivit här och där, det har alltid hållit väldigt hög nivå.
Du har en bra poäng med att termen ‘egoistisk’ bör skiljas från nyttomaximerande. Men i den politiska debatten har det ändå varit så att många debattörer försvarar beteenden och policyförslag som inte inkluderar alla sociala kostnader med hänvisning till individuell kortsiktig nyttomaximering eller ekonomisk teori.
Fehr behöver väl knappast visa att aktörerna måste vara beredda att betala mera för rättvisa? Det finns ju en hel del annan forskning som diskuterar imperfekt/assymetrisk information som passar in i sammanhanget. Det finns också studier som visar att aktörer ‘betalar mera’ i form av mer nedlagt arbete när de uppfattar lönesättning i en grupp som rättvis än när ersättningen ses som orättvis.