I sammanhanget är ”äldre” inte särskilt gamla, gränsen kanske går vid 35-40, kanske lägre. Om man vill åstadkomma förändring är det är nödvändigt att övertyga folk som faktiskt bestämmer. Annars är alla ansträngningar meningslösa.

”fega med sina symboler”
Så är det ju inte, läs ovan.

”De är inte lika extrema som vi (extremisterna) är”
Men ni är inte extrema! Jag har inte tagit del av era förslag i detalj, men har läst en del av dem, inklusive resonemang på ert forum. Att behålla men korta ner upphovsrättens skyddstid är fullt rimligt. Att sända ut en bild som ”extrem” när man bara vill reformera, är fullständigt idiotiskt. Sämsta möjliga kommunikationsstrategi.

Piratbyrån och Pirate Bay har redan skapat det utrymme som du talar om. Att konkurrera med dem i samma nisch är dumt, även om man bortser från det omöjliga i att försöka få folk att ta en pirat-beteckning på allvar.

Du skriver några bra saker, men sedan motsäger du dig själv: ”Vårt (piratpartiets) mål är ju inte att övertyga makten, det är ju att erövra den” slutar i att Piratpartiet inte ens skall försöka nå politiskt inflytande.

Men för den äldre generation som i hög grad innehar den politiska och byråkratiska makten i samhället är termen inte lika positiv.

Vårt (piratpartiets) mål är ju inte att övertyga makten, det är ju att erövra den (i demokratiska val, kanske jag ska förtydliga). Vår målgrupp är ju då främst den miljon svenskar som redan fildelar och de tillhör inte i så hög grad den äldre generationen.

Enligt min erfarenhet lönar det sig sällan att fega med sina symboler när man redan står utanför den etablerade diskursen. Genom att erövra piratbegreppet och placera oss som extremister i förhållande till den rådande diskursen öppnar vi ett utrymme där andra organisationer kan placera sig. De är inte lika extrema som vi (extremisterna) är men kan ta positioner som vore extrema om vi inte fanns. Som miljöpartiet gjorde i upphovsrättsfrågor där de nästan kopierade vårt program.

Mitt mål med att vara engagerad i Piratpartiet är inte att komma in i riksdagen (även om det förstås vore trevligt att sitta där på ett piratmandat) utan att ändra politiken.

(altså menar inget illa med ”fegis”, det var bara på skämt, gillar dina skriverier skarpt)

Innan jag började plugga, (med huvudämne företagsekonomi, där alltså marknadsföring är en del), jobbade jag som kreatör på en (webborienterad) kommunikationsbyrå. Där såg jag hur svårt det kunde vara för våra [mindre] kunder att släppa ett symbolspråk som de har lagt till sig med, ovsett hur dåligt det kommunicerar.

Jag är säker på att om ni gick till en pr- eller reklambyrå så skulle ni få liknande råd.

Men; har du något förslag på namn? Kanske kunde man lägga till något efter Piratpartiet (som Folkpartiet – Liberalerna)

Piratpartiet – Informationsreformisterna ???

”Namnbyte?”
Ja. Take it from me: det är nödvändigt.

”Skulle bögarna ha slutat kalla sig bögar?”
Nej, det är inte fel att använda ”bögar”, eller ”pirater” i vissa sammanhang. Precis som jag skriver ovan kan det vara mycket smart. Däremot går det inte som namn på ett parti. Observera att bögarna inte kallar sig för ”Bögföreningen” – bögarnas organisation heter ”Riksförbundet För Sexuellt Likaberättigande”.

”Om vi sakligt och på ett för dem anpassat sätt… tror jag det går.”
Problemet är dagens medieklimat med 10 000 budskap per dag. Det gör att folk tar minsta anledning till att stänga av öronen, helt enkelt därför att de måste solla i all information. Om man då ger dem en anledning gratis: ”de där är ju bara oseriösa tokar, det hör vem som helst på namnet” så finns det inga skäl att lyssna: man klickar vidare, vänder blad eller byter kanal.

Kan jag väl till viss del stämma in i, däremot tror jag att du gör det enkelt för dig om du menar att det enbart handlar om namn. Visst jobbar vi på sätt och vis i uppförsbacke, men vad är lösningarna? Namnbyte? Skulle bögarna ha slutat kalla sig bögar? Det är ju att säga att de man blir anklagad för stämmer och något man skäms för! Vi är de vi är, om någon (upphovsrättslobbyn) vill kalla oss pirat, ändrar det inte vilka vi är. Då är vi väl pirater, men det är vi stolta över.

Som sagt att vi inte går hem hos äldre; det handlar om oförstånd och fördommar. Om vi sakligt och på ett för dem anpassat sätt berättar vad vi vill tror jag det går. Om de sedan hör, förstår, men fortfarande avfärdar oss är de en tragiska (dessa tror jag finns inom alla åldersgrupper men de är i minoritet).

I sammanhanget är det dock oväsentligt vad som i dagsläget är ”en kriminell handling”. Det är ju vad som bör vara en kriminell handling som är själva frågan.

Just nu är alla tvingade att använda ord som inte beskriver vad kopieringsdebatten på ett riktigt sätt, eftersom upphovsrättsindustrin har lyckats göra sina egna propagandabegrepp till självklara.

Jag vet hur lätt det är att fästa sig vid sådant som man själv har kommit på eller är starkt arbetsmässigt/känslomässigt/osv investerad i. Men det viktiga när det handlar om politik är politikens innehåll, idéerna i sig – dessa ska man inte ändra lättvindigt! Hur dessa idéer kommuniceras är däremot en annan sak.

Det väsentliga är att inte att tala till de som redan sympatiserar, utan till de som (ännu) inte håller med: annars kan man ju inte öka sitt stöd! Att övertyga de som inte håller med är oerhört svårt, därför är det absolut nödvändigt att man kommunicerar på rätt sätt. Partier/organisationer som kallar sig pirat[nånting] uppfattas totalt oseriöst. Kolla runt på nätet för åtskilliga exempel.

Jag trodde själv PP var ett skämt när jag hörde om det första gången. Jag tycker skämtbilden är mycket synd, därför att jag kan se att ni gör seriösa förslag och för mycket insatta diskussioner om informationsfrihetens villkor.

Så länge bara ena sidan använder dessa ord så tror jag att de har en ganska begränsad betydelse. Om man däremot lyckas få en majoritet av folket att använda ens egna begrepp så är mycket vunnit, helst vill man naturligtvis tvinga även motståndare att använda dem.