Fler sanningar om Hip Hip Hora

Oskar Swartz avslöjade att Hip Hip Hora delats ut gratis till gymnasieskolor som en del i ett utbildningsprojekt. Trots att gymnasieeleverna alltså uppmanas att se filmen utan att behöva betala för den så straffas samma elever – med hårdare straff än för misshandel, narkotikabrott eller sexslavhandel – om de överför filmen via DC.

Men Hip Hip Hora har fått större subventioner än så – faktum är att en betydande del av filmens produktionskostnad betalts på förhand. Alltså spelar det ingen roll för filmens upphovsmän om den kopieras – de har fått betalt i vilket fall. Sammanlagt har Hip Hip Hora fått subventioner från svenska och EU-myndigheter på mer än 6 miljoner kronor. Ett finkammande av Svenska Filminstitutets handlingar har gett följande lista:

Beviljade förhands- och utvecklingsstöd 2003
Titel Producent Belopp
Hip, Hip Hora Filmlance International AB 3, 15 milj

Produktionsstöd.

Stöd till parallelldistribution 2004
”Stödet syftar till att ge biografpubliken utanför storstadsregionerna möjlighet att se bra, populär och aktuell film parallellt med premiären i storstäderna.”
Titel Antal kopior Belopp
Hip, Hip Hora 8 65 000 + del i 70 000

Hip Hip Hora har fått särskilt stöd för spridning – vad sprider film bättre och mer effektivt än internet?

Stöd till textning och syntolkning
”Mottagare av stödet kan vara distributör eller annan aktör med avsikt att sprida svensk film enligt intentionerna för stödet.”
Stödmottagare: SandrewMetronome Dist. Sverige AB
Projekt: Textning av 14 filmer på DVD: Hip hip hora, m fl
Beviljat belopp: 70 000

Hip Hip Hora har fått särskilt stöd för textning – samtidigt har signaturen Kebabtomte frivilligt textat Hip Hip Hora gratis på Undertexter.se.

Stöd till lansering av svensk långfilm
Titel Distributör Belopp
Hip, Hip Hora Sandrew Metronome 300 000

EU-stöd: Media PLus 2003
FilmLance (Hip hip hora!) 31 658 euro = 300 000 kr
EU-stöd: Media PLus 2004
Sandrew Metronome 200 000
Sandrew Metronome 37 931

Lanseringsstöd och EU-kulturstöd.

Filminstitutet har genom särskilda beviljningar på totalt 3,5 miljoner från Regeringen, utvecklat diskussionsmaterial samt erbjudit subventionerade visningar av filmerna Lilja 4-ever och Hip hip hora!

Det nämnda stödet för gratis-visning i gymnasier.

Biografintäkter 2004
Titel Besök Bruttointäkter, kr
Hip, Hip Hora 325 721 23 760 855

Biografintäkter.

Subventioner 3,15+0,3+0,065+0,005+0,3+2,33# = 6,15 miljoner kr
Biografbruttointäkter 23,76 miljoner kr
Budget? Genomsnittlig svensk film 16 miljoner kr

Källor för tabellerna: Svenska Filminstitutet, Svenska Filminstitutets Årsredovisningar 2003 [pdf] och 2004 [pdf].

Hip Hip Hora har alltså subventionerats med mer än 6 miljoner kronor, varav en del är särskilt stöd för spridning. Men egentligen är den subventionerade delen större, det som räknats med här är bara det direkta stödet till filmen. Det finns fler stöd som tillfallit produktionen av Hip Hip Hora – sammanlagt uppgår det svenska filmstödet till mer än 400 miljoner kronor per år.

Dessvärre går mycket av pengarna till ineffektiv distribution och marknadsföring, som vore onödiga om filmen sänds över internet. En svensk film kostar i genomsnitt 16 miljoner kr att producera (men kan kosta mycket mindre). Om en filmavtalssumma på 400 miljoner enkom gick till produktion skulle det vara möjligt att skapa 25 svenska långfilmer per år som därefter kan få kopieras helt fritt och lagligt över internet. 25 filmer är större delen av den svenska filmproduktionen på runt 30 filmer om året. Så t om för dyr kreativ produktion som film skulle det gå bra att tillåta fri kopiering.

Vad värre är; finansiären Svenska Filminstitutet arbetar aktivt mot ”piratkopiering”. Detta trots att Svenska Filminstitutet är en offentlig verksamhet vars delsyfte är sprida film till så många svenskar som möjligt. SFI borde ta ställning för fri kopiering av de filmer de är med och finansierar – inte tvärt om! Filmskapare som får pengar från filminstitutet har redan fått intäkter på förhand, de kan inte förlora dessa med kopiering. I motsvarande grad som filminstitutet betalar produktionen av en film, borde de kräva att upphovrätten minskas eller tas bort. Allt annat är att kidnappas av filmindustrin.

9 Responses to “Fler sanningar om Hip Hip Hora”

  1. Oscar Swartz Says:

    Tjena, bra ytterligare grävande du gjort! Jag länkade just din artikel i en kommentar från min ursprungsartikel.

  2. Ulf Says:

    Tack! Jag uppskattar din sajt och blev inspirerad av din Hip Hip Hora-artikel att själv gräva lite mer.

  3. Kimmi Says:

    Än en gång! Superintressant! Tack!

  4. Nathema Says:

    sena kommentarer må hända men några ändå.

    Problemet med filmstödet är som tidigare sagts att dessa pengar skall ligga till grund för finansieringen av projektet. Därefter skall projektet vara självdrivande. En stor del av de stöd och projektpengar är sådant som skall betalas tillbaka till finansiärerna, t.ex. film i väst och MEDIA+ programmet. Många pengar är att betrakta som lån.

    De rena produktionspengarna täcker löner, utrustning och bearbetning. Det är det som i runda slängar kostar 16 miljoner. Därutöver kommer distributionskostnader, som ibland, men inte alltid räknas in i filmens budget.

    Såsom du föreslår med fri spridning skulle kräva att staten fullfinansierar filmerna och sedan släpper dem fria. Men visionen är att på sikt avskaffa de statliga pengarna och att filmbranschen skall klara sig själv med endast privat kapital, som vilken näringsverksamhet som helst. I dag är det en utopi. Idag finns det inga bra sätt att klara att skaka fram kapital för att dels producera filmen och dels göra tillräcklig vinst för att gå runt. De flesta stora produktionsbolag har kanske 3-4 fast anställda. Resterande personal är projektpersonal som tas in när man är i rullning. Därav filminstitutets stöd som skall ligga som en grund för en möjlig produktion. De filmer som har lägre budgetar har ofta personal som jobbar gratis eller med lägre löner mot s.k. points. Det vill säga en del av de intäkter som filmen gör när den väl kommer ut på marknaden. Att släppa en film lös, gör att dessa blir blåsta.
    Visst spridningen blir större, men om det betyder att jag som producent blir tvungen att ansöka om Konkurs, då är det inte en bra lösning.

    Jag tycker definitivt att man borde kunna effektivisera spridningen, men jag tycker samtidigt att om man ställer krav på att branschen skall kunna göra vinst och tjäna pengar likaväl som en möbeltillverkare så måste det finnas förutsättningar att göra det också…

  5. Ulf Pettersson Says:

    ”De rena produktionspengarna täcker löner, utrustning och bearbetning. Det är det som i runda slängar kostar 16 miljoner. Därutöver kommer distributionskostnader…”
    Det är bara kostnaderna för produktion som är relevanta. Över internet är distributionskostnaderna nära noll. De mycket små distributionskostnader för filmer som kopieras över fildelningsnätverk bärs idag av de som laddar ner/upp filmerna.

    ”fullfinansierar filmerna och sedan släpper dem fria”
    Det rationella vore att upphovsrättstiden förhandlas ned i motsvarande grad som filmen är offentligfinansierad. Om du får 50% stöd — då betalar du tillbaks genom 50% kortare monopol/kopieringsförbud. Med 100% stöd blir filmen fri.

    ”Men visionen är att på sikt avskaffa de statliga pengarna och att filmbranschen skall klara sig själv med endast privat kapital”
    En helt oekonomisk och tokig vision. Filmproduktion är så långt från en fungerande marknad som man kan komma. Det kommer att ge en radikal minskning av utbudet och en rå kommersialisering. Inte bra för någon. Via ett överslag från den amerikanska marknaden (de gör 1,25 filmer/år/milj inv, vi gör 4) skulle jag tippa på 75-80% färre producerade filmer/år i Sverige. Skulle det vara bra för dig som producent?

    ”Idag finns det inga bra sätt att klara att skaka fram kapital”
    Jag vet. Det är därför man måste ha filmstöd. Men då har skattebetalarna rätt att kräva något tillbaka för sina pengar.

    ”har ofta personal som jobbar gratis… …Att släppa en film lös, gör att dessa blir blåsta.”
    Tvärtom. Personer som jobbar gratis gör ju detta därför att de vill att filmen skall bli sedd och spridd. Om man förenklar, befriar och rationaliserar distributionen av film kommer fler att vilja jobba med film.

    ”jag som producent blir tvungen att ansöka om Konkurs”
    Varför då? Alla filmer behöver inte släppas fria – men för filmer som är skattebetalda är det ett självklart krav.

    ”ställer krav på att branschen skall kunna göra vinst och tjäna pengar”
    Alla branscher kan inte fungera så, det är grundläggande ekonomi. Kulturskapande är starkt drabbad av marknadsmisslyckanden som skalfördelar, inträdeshinder, nätverkseffekter och andra externaliteter. Varorna är ofta icke-rivaliserande. Olika branscher bör organiseras efter de förutsättningar som är bäst för dem.

  6. Zardoz Says:

    Fan va bra! Bästa jag läst på länge, klart intressant & läsvärt.

  7. Pingo Says:

    Jag har också länge propagerat för att den svenska skattefinansierade filmen bör släppas fri för svenska skattebetalare. Vi är, trots allt, att ses som medproducenter.

    Nathema säger ovan: “Idag finns det inga bra sätt att klara att skaka fram kapital”

    Det är inte sant. De svenska bolagen har helt misslyckats med att försöka göra internationellt kommersiellt gångbar film. Faktum är att de flesta, kanske alla, svenska bolag vägrar göra såkallad ”genrefilm”. Science-fiction, fantasy, krigsfilm och liknande lyser sannerligen med sin frånvaro, trots att det är denna sortens film som säljer bäst. Även direkt-till-videoproduktioner från andra länder med liknande budgets som svensk film har, går kommersiellt bättre än svensk film. Här finns, med andra ord, ett sätt att finansiera inhemsk film – genom att skapa internationella lågbudgetfilmer som drar in pengarna för övrig produktion.

    Siffran: ”[...] den amerikanska marknaden [...] gör 1,25 filmer/år/milj inv[...]” är nog lite för låg. Det handlar nog snarare om ca 2 filmer/år/milj inv. Och den svenska siffran, ”4″ är nog lite för hög. Vi gör snarare, i snitt, ca 3,3 filmer/år/milj inv.

    Snittbudget för en film i Sverige är enligt artikeln ovan 16 milj kronor. I USA räknas sådan film som ultralågbudget, och det är inte ens säkert att den sortens film ens räknas in i statistiken (eftersom den sortens film oftast görs av ‘hugade entusiaster’ mer än riktiga bolag som gör seriös film). En film under 5 miljoner dollar har ultralågbudgetavtalen (som t ex WGA har), medans filmer mellan 5-10 milj dollar anses vara lågbudget. Filmer med budget om 10 milj dollar eller mer är klassade som högbudget. De flesta filmer som görs i USA görs med sådan budget, och det är troligt att den mesta statistik man ser om ‘antal filmer’ är filmer i denna klass. Jämförelserna haltar med andra ord väldigt mycket.

    Jag tycker självklart att alla filmer som skapas i Sverige som uppbär skattestöd skall vara fria att sprida av skattebetalarna.

    De filmbolag som existerar i Sverige och som vill äga sina filmer måste börja göra internationellt kommersiellt gångbar film – så enkelt är det. Alla andra länder gör ju det, varför skulle Sverige vara annorlunda?

  8. Ulf Pettersson Says:

    Pingo: Tack för din kommentar!

    ”Siffran… är nog lite för låg” Jag baserade siffrorna på 35 svenska filmer per år och 9 miljoner invånare = 3.9 filmer/år/milj invånare. Men det är sant att det är inte alla år som det kommit upp i 35 filmer, 30 är mer rätt historiskt. För USA har jag uppgifter om 400 filmer per år – med 300 miljoner invånare blir det 1,25 filmer/år/milj invånare.

    Har du bättre källor för statistik? Hur många filmer per år skulle du säga att det görs i USA?

    USA är en jättestor marknad med homogent språk och kultur. Därför finns det inte behov av lika många filmer per capita, eftersom samma film kan ses av flera. I mindre länder är det annorlunda – det är svårare för greker att uppskatta filmer på svenska med svenska kulturmönster och referenser. Och tvärt om, förstås. Samtidigt finns det ett behov hos svenskar och greker med film som handlar om deras egen kulturella verklighet. Som Hip Hip Hora eller Fucking Åmål, till exempel.

  9. rakel Says:

    hey can you add me on msn or send me mail please i need to ask you one ting about the film hip hip hora :) -> rachel_hot@hotmail.com

Leave a Reply

Bloggen tar paus, men återkommer i framtiden.