Ulf Pettersson

Apropå fildelningdomen häromdagen konstaterade jag att straffet är oproportionerligt hårt. Utomlands är bilden än värre. Varför får kopiering så absurt hårda straff?

Jag tror det finns flera skäl:

• Mediernas egenintressen och makt. Mediekoncernerna upprätthåller sina monopol och vinster med upphovsrätten. Samtidigt är de kanske den starkaste kraften i modern politik. Svenska opinionsbildande tidningsmedia ägs i nästan-duopol av Bonniers och Schibstedt. Dessa koncerner äger även mängder av andra media (bl a SF, TV4 mm) vilka till exempel driver Antipiratbyrån.
• Svårigheten att skapa articifiell kultur av att ett beteende är fel när detta samtidigt inte drabbar någon. Att försöka skapa en äganderätt och ett ting av företeelser som med ekonomiskt språk är icke-exkluderbara och har icke-rivalitet går emot människors sunda förnuft. För att överbrygga svårigheten att skapa nya normer, dvs de stora fördelarna med fri information, måste straffen bli desto hårdare.
• Jurister som särintresse. Samma jurister som dömer, skriver lagarna, agerar som experter i media och rådgivare åt politikerna, är den grupp som har mest att tjäna på mer komplicerade regleringar. För att upprätthålla articifiella ‘äganderätter’ i öppna nätverk krävs fler, hårdare och mer komplexa lagar än på andra områden. Jurister tar ockermässigt med betalt för att tolka dessa. Upphovsrättslagen är ett veritabelt juristmecka av krångligheter och tolkningsbehov. Juridiska reglers syfte är att styra världen med formella regleringar – i samhällen med ökande komplexitet har jurister därmed en bias mot ständigt mer och mer regler. Samtidigt ser i de inte skogen för alla träd; de har svårt att gå tillbaka och pröva om hela systemet från början även om de tekniska förutsättningarna ändras.
• Elit-ideologi. Ekonomiska eliter har ett egenintesse av att främja alla slags äganderätter i princip och oavsett om det är bra eller dåligt för samhället. Därför förespråkar de, och deras ideologer i den politiska högern, hårdare upphovsmonopol och straff.
• Åldersfaktorn och sammansättningen av domstolarna. De som nyttjar fördelarna med fri information är unga. Under 35 är bruket av datorer och fildelning något nästan alla gör. Ett samhälles maktbärande skikt är äldre, 40-65, där många fortfarande inte ens använder dator. Nämdemän i domstolar är så gamla att de flesta inte har någon aning om vad fildelning är. Det är lätt för experter att skrämma dem eller luras. Åldersfaktorn bidrar till att alla icke-önskvärda beteenden, inte bara upphovsrättsliga, som sker med modern informationsteknik straffas mycket hårdare än vad som är rimligt.

This entry was posted torsdag, oktober 27th, 2005 at 20:22 and is filed under juridik, politik, upphovsrätt. You can leave a response, or trackback from your own site.