Två smarta upphovsrättskritiker
Allt fler ekonomer börjar kritisera immaterialmonopol* som upphovsrätt och patent. Två smarta ekonomer som gjort detta i dagarna är Columbia-professorn Joseph Stiglitz och den kunnige ekonomen Dean Baker på Center for Economic and Policy Research.
Stiglitz artikel framhåller upphovsrättens och patentens underskattade kostnader. Han kritiserar TRIPs och menar att det inte har i WTO att göra. Han har helt rätt i att många länder inte visste vad de skrev på när väst tvingade igenom avtalet – det har gjorts flera studier på just det.
Bakers artikel är en rak och enkel genomgång över vad standard neoklassisk teori kan säga om upphovsrätt och patent. Han menar att monopol på idéer får betydligt värre konsekvenser än monopol på andra områden. Några intressanta citat:
While tariffs and quotas rarely raise the price of goods by more than 30 or 40 percent, patents on prescription drugs typically raise the price of protected products by 300 to 400 percent.
The $30 billion that the United States federal government pays each year to support bio-medical research at its National Institutes of Health (NIH) is approximately 20 percent larger than the $25 billion that its pharmaceutical industry claims to spend.
Savings from eliminating drug patents in the United States may be more than 10 times as large as the spending necessary to replace the useful research performed.
Baker har också förslag på hur man kan förbättra och komplettera nuvarande upphovsrätt- och patentlagstiftning. Upphovsrättsförslaget, Artistic Freedom Vouchers [pdf] – Konstnärliga Frihetskuponger, är värt en artikel i sig.
*Det är bäst att undvika termen ‘Intellektuell äganderätt’: den används inte i svensk lagstiftning – upphovsrätt och monopol har aldrig varit menade att vara permanenta äganderätter. Vad kan man säga istället, några förslag?